Många tävlingar på gång

Kanske kan någon av följande tävlingar intressera er?

I år är det kemins år och därför har följande tävling utlysts: http://www.kemi2011.se/content/en-v%C3%A4rld-utan-polymerer-%E2%80%93-uppsats-och-videot%C3%A4vling
Kanske kan det intressera någon av er eller några av era kompisar i till exempel NV09?

En värld utan Polymerer – Uppsats- och videotävling

IUPAC, FN:s vetenskapskommitté Internationella Pure and Applied Chemistry, utlyser en internationell tävling med anledning av KEMINS ÅR 2011.

A World without Polymers är en tävling för gymnasieelever i alla de 60 medlemsländerna i IUPAC. Syftet är att öka förståelsen för hur betydelsefulla polymerer och polymera material är för vår livskvalitet.
Det går att tävla antingen med en film eller med en uppsats på temat ”En värld utan Polymerer?”. Målgruppen ska vara allmänheten. De tre bästa filmerna och uppsatserna belönas och vinnarna kommer få presentera sina arbeten på IUPAC:s 46:e Generalförsamling i San Juan, Puerto Rico, år 2011. Tävlingsbidragen ska skickas insenast 31 maj 2011.
Läs mer

En tävling där man ska försöka påverka ungdomar:

Berätta för 100 andra
Prata Om Alkohol startade precis en ny elevtävling som går ut på att ungdomar genom egna kampanjer ska påverka varandra att inte dricka alkohol vid Valborg. Tävlingen heter ”Berätta för 100 andra” och riktar sig till högstadie- och gymnasielever/lärare.
Länk till tävlingssajten: http://www.berattafor100andra.se
Läs mer om ”Prata om alkohol”: http://www.avmediaskane.se/Kampanjtaevli…

En uppsatstävling mot främlingsfientlighet:

Vad kan vi lära av historien?
Läs mer om tävlingen som vänder sig till gymnasieelever här: http://www.emerichfonden.nu/products/ias…
Titta gärna i arkivet på webbplatsen – där finns gamla vinnande uppsatser att läsa och få lite inspiration av.

Novelltävling i samband med Bokens dag i Skillinge:

Årets tema är ”äpplet”.
Din novell ska vara på högst 3 A4-sidor och måste vara inlämnad senast den 27 maj. Läs mer om  tävlingen som vänder sig till gymnasieelever här: http://www.skanskan.se/article/20110302/…

Skapa en film om geografisk information:

Lantmäteriets tävling ”Koll på läget!”
Tävlingen pågår till den 15 april och vänder sig till gymnasieungdomar. Tävlingen handlar om att skapa ett 45 sekunder långt filmklipp på temat geografisk information. De första 10 bidragen får två biobiljetter var och vinnaren får senaste versionen av IPhone.  Här kan du läsa mer om tävlingen: http://www.lantmateriet.se/templates/LMV…

Skapa en webbplats, till exempel för ett tema eller projektarbete:

Webbstjärnan utlyser en tävling som vänder sig till både grundskolan och gymnasiet. Priset är 20 000 kr och så äran förstås. Läs mer om tävlingen här:http://www.webbstjarnan.se/

Lycka till!
/Charlotta

Comments

Några sista ord …

Terminen är nu nästan slut och kursen i svenska b med den. Det innebär att ni ska lämna tillbaka några läroböcker som vi använt på kursen.

  • Glöm inte att lämna till biblioteket: Svenska språket. Handboken och Texter & tankar (alltså en bok om språket och en eller två böcker om den underbara litteraturen)!
  • Glöm inte heller att lämna in nationella provets texthäfte till mig!

Det har varit jättekul att ha er det här året! Jag tycker att ni är väldigt duktiga och att ni jobbat hårt! Hoppas att ni kommer att känna att ni har nytta av det som vi gjort.

Jag gillar att ni varit så aktiva och drivande och kommit med önskemål och konstruktiv kritik under kursens gång. Ibland har jag kunnat anpassa kursen efter era önskningar, ibland inte, men era synpunkter har alltid varit bra och fått mig att tänka till ytterligare.

Jag vill också tacka er för att ni tagit er tid att göra utvärderingarna! Nu har jag börjat samla ihop materialet och länkarna till redovisningen kommer snart att ligga i detta blogginlägg.

Här är länken till utvärderingen av användningen av digitala verktyg: https://docs.google.com/document/pub?id=1rVn4UOr41zLZY2BtOZI-TLKw3a4yEpT9y9IB3YysQno

Här är länken till utvärderingen av kursen i sin helhet: https://docs.google.com/document/pub?id=1ZUhu8ce2XPjkx6xx_IOurnQOIeGo0_asM-xRf9DNdgk

Läs gärna igenom det och skriv gärna en kommentar på det här inlägget. Stämmer utvärderingarna med era intryck? Kanske har ni tips på hur jag ska tolka en del av svaren?

Merry Christmas

Bloggarna och wikin kommer att finnas kvar, så ni kan även fortsättningsvis hitta material där om ni till exempel vill kolla upp vad man ska tänka på när man skriver en debattartikel.

Vår sista lektion ska vi läsa varandras inlägg om 1900-talslitteraturen och skriva korta kommentarer i form av frågor och uppmuntrande tillrop. 🙂 Vi ger alltså inte så mycket konstruktiv kritik, utan ägnar oss mest åt lustläsning!

Vi ska också ha några muntliga nationella prov i ett närliggande klassrum: August, Hedda, Yousef och Petra.

De som vill men inte fick chansen i tisdags vill jag prata med ang betygen.

De sista minuterna av lektionen skulle jag dessutom vilja prata om utvärderingen. Jag vill visa er en sammanställning och höra era kommentarer.

Tack för den tid som varit! Lycka till med era fortsatta studier!

Vänliga hälsningar

Charlotta

Comments

Dags för utvärderingar

Det är dags att utvärdera användningen av bloggarna:

Create your free online surveys with SurveyMonkey, the world’s leading questionnaire tool.

Jag vill komplettera enkäten med en helklassintervju där jag frågar er om fördelar och nackdelar med att använda bloggar, wikis och google dokuments i skolan. Era svar kan jag, allt eftersom ni kommer på olika aspekter, spalta upp på tavlan (även om jag inte kvantifierar hur många som tycker vad) i två kolumner (+ och -). Avslutningsvis vill jag att vi kommer in på hur man bäst kan ta till vara på fördelarna och motverka/minska nackdelarna.

Nu är kursen dessutom allt för snart slut, så jag passar på att göra en kursutvärdering. Man får bara ha med högst 10 frågor (vilket väl är vettigt, men det är svårt att sålla).

Create your free online surveys with SurveyMonkey, the world’s leading questionnaire tool.

Om du har svårt för att göra de inbäddade enkäterna här direkt i inlägget, så kommer här länkarna till …
utvärdering av digitala verktyg: http://www.surveymonkey.com/s/ZQB62BB
utvärdering av kursen i sin helhet: http://www.surveymonkey.com/s/DZXKBZD

Tack för hjälpen!

Jingle Bells

Comments

Dialekter

Det är spännande med dialekter. Vissa är verkligen svåra att förstå. Lyssna till exempel på den äldre mannen från Överkalix: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Norrbotten/Overkalix/om.html

Är du nyfiken på att lära dig mer om olika dialekter och lyssna till exempel, så gå gärna in på SweDias webbplats och botanisera: http://swedia.ling.gu.se/index.html
Där får du bl a lära dig att dialekterna har uppstått genom att det nordiska fornspråket har förändrats på olika sätt i olika delar av Norden. Du får också veta att dialekterna brukar delas upp i sex grupper: sydsvenska mål, Götamål, sveamål, norrländska mål, gutniska mål och östsvenska mål.

Swedish dialects

Kartan visar den traditionella utbredningen av svenska dialekter:

  • Mörkblått: sydsvenska mål
  • Rött: götamål
  • Mörkgrönt: sveamål
  • Ljusblått: norrländska mål
  • Orange: östsvenska mål
  • Ljusgrönt: gotländska mål

Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och är helt fri att använda eftersom den ligger under licensen Public domain. Bildtexten är hämtad direkt från Wikipedia: svenska dialekter, men granskar man den närmre så stämmer den inte riktigt med bilden … Intressant! Jag tycker att det kan vara frestande att ibland slarva med granskningen av sådant material som inte är känsligt eller kontroversiellt, men även en så banal sak som en förklarande text till en bild som visar olika dialekters utbredning, kan alltså vara bristfällig. Det gäller alltså att vara uppmärksam.

Comments

Njut av Nobeltalen

Nu kan du välja om du vill se eller läsa nobelpristalarnas nobelföreläsningar. Gå in på Nobelprisets webbplats, lyssna och njut: http://nobelprize.org/index.html

Årets Nobelpristagare i litteratur kommer från Peru och heter Vargas Llosa. Här kan du läsa mer om honom:  http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/engagerad-skildrare-av-manniskans-ode_5469975.svd

och av honom:  http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svd-artiklarna-om-nobelpristagaren-vargas-llosa_5467775.svd

och här kan du läsa hans nobelföreläsning:  http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/en-hyllning-till-lasningen-och-dikten_5790687.svd

Bilden visar Mario Vargas Llosa och är tagen av Daniele Devoti och hämtad från Flickr CC (by).

På Svenska Akademiens webbplats kan du läsa mer om nobelpriset i litteratur. Det står hur stor prissumman är, hur pristagarna utses, vilka som fått nobelpriset genom åren samt akademiens motiveringar av sina val:
http://www.svenskaakademien.se/web/Nobel_priset_i_litteratur.aspx
Och här kan du läsa om alla nobelprisen: http://nobelprize.org/nobel_prizes/

Comments (2)

Modernismen

Nu håller ni på med litteratur från 1900-talet och jag har noterat att ni valt spännande och olika författare. Det ska bli jättekul att läsa era porträtt!

Vi har talat om olika epoker i litteraturhistorien: antiken, medeltiden, renässansen, franskklassicismen, upplysningen, romantiken, realismen, naturalismen, nyromantiken/symbolismen (som en reaktion på realismen och naturalismen) och nu på 1900-talet kommer modernismen.

Under 1900-talet var det många författare som ville göra revolt mot de gamla traditionerna, som man tyckte stod för förtryck av människor och idéer. En del författare hyllade allt som var modernt och bröt mot regler och normer vad gäller både vad man kan skriva om och hur man kan skriva. En del gick så långt i sitt experimenterade att texterna i dag känns väldigt svåra att förstå och ta till sig, men då tyckte de som banade vägen att greppen var nya, spännande och fräscha.

Ett exempel på en diktare som var en föregångsman var futuristen Vladimir Majakovskij, som en grupp i klassen läste och analyserade en dikt utav. Kommer ni ihåg ”Ett moln i byxor”?

Andra kända exempel är James Joyce som bland annat skrivit Olysseus (en berättelse som på ett intelligent sätt är helt baserad på Odysséen, men som utspelar sig under en dag i Dublin 1904, boken är även mycket känd för sina många och långa inre monologer), Viginia Woolf som skrivit Mot fyren och Orlando (kommer du ihåg filmen vi såg i våras?), Marcel Proust som skrivit På spaning efter den tid som flytt (det är i den mycket långa! romanen som huvudpersonen doppar en madeleinekaka i lindblomste och minns sin barndom), Frans Kafka som bl a skrivit Processen och Förvandlingen (och som givit upphov till begreppet ”kafkalik” – vet du vad det betyder?), Ernest Hemingway som bland annat skrivit Farväl till vapnen (och som är känd för att skriva ”hårdkokt prosa” och använda sig av isbergsteknik – vet du vad det innebär?), Edith Södergran som skrivit fantastiska dikter och Pär Lagerkvist som också skrivit underbara dikter som till exempel ”Ångest” och en samling korta men mycket välskrivna och intressanta romaner till exempel Dvärgen och Barabbas.

En del författare reagerade på det moderna och valde att använda sig av en mer traditionell berättarstil, men modernismen har påverkat vad författare vågar och vill skriva om samt hur de skriver. Friheterna har blivit större.

En av er efterfrågade fler kvinnor bland de författare som ni gör porträtt av. Det är lätt att hitta stora kvinnliga författare och förebilder från 1900-talet! Här kommer några fler förslag: Edith Södergran, Virginia Woolf, Moa Martinsson, Sonja Åkesson (har bland annat skrivit dikten ”Äktenskapsfrågan”),  Sara Lidman, Simone de Beauvoir (filosof och författare som bl a är känd för boken Det andra könet), Kerstin Ekman (bland annat romanen Händelser vid vatten), Marget Atwood (bl a romanen Kattöga), Joyce Carol Oates (bl a romanen Blonde om Marilyn Monroe), Zadie Smith (bl a Vita tänder och Autografjägaren), Elfride Jelinek (som skriver både dramatik och romaner, bl a Pianolärarinnan som i filmad version heter Pianisten) Kristina Lugn (poet) och Bodil Malmsten (också poet).

Comments

Lite mer språkhistoria, dialekter och språksociologi

Planering för tisdagens lektion v 50

Här kommer några frågor som vi ska jobba med:

1. Vad är dialekter? Hur definieras begreppet?

Lyssna gärna på några dialekter på SweDia: http://swedia.ling.gu.se/ (eller via Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_dialekter).

2. Vad anser forskare om dialekternas utveckling och framtid? Vad tror du själv?

3. Välj ett av följande ämnen (gärna tillsammans med någon eller några samtalspartners):

a) Ge ex på skillnader mellan offentligt och privat språk! (s 255-256) och ta reda på vad som menas med ”begränsad kod” och ”utvecklad kod”. Fundera över och resonera kring hur du tycker att man bäst kan hjälpa de elever som har svårt för att hänga med i undervisningen i skolan?

b)  I nationella provets texthäfte fanns ett utdrag ur romanen Fosterland som tog upp hur det är flytta till ett främmande land med ett främmande språk och hur det är att växa upp med två språk i hemmet. På sidan 258-259 i läroboken tar Jansson och Levander upp tänkbara möjligheter och problem med detta (avsnitten om ”tvåspråkighet” resp ”halvspråkighet”). Ge exempel på fördelar och problem!

c) Läs om könsskillnader i språket (259-260). Kan man dra några generella slutsatser? Bör man göra något för att minska skillnaderna (om de finns) och i så fall vad?

d) Läs om hur språket och tanken hänger ihop (s 268-270) och fundera över vilken betydelse de talade och skrivna orden har! Kan vi tänka utan ord? Hur gör djuren? Berätta vad du kommer fram till!

4. Läs igenom inlägget om Språk och släktskap och gör testet. Lärde du dig något nytt? Väckte det några frågor? Var det något som du saknade i materialet? (Det är ju inte heltäckande.)

5. Om du inte var här när vi gick igenom Svenska språkets historia, så ska du få några stenciler av mig. Har du några frågor på dem?

Comments

NP: Muntligt prov

Här kommer lite repetition … Lycka till med era muntliga prov nästa och näst-nästa vecka!

Arbetsgång:

1. Bestäm dig för varför du ska tala! Vad vill du uppnå med ditt tal (mer än ett betyg på kursen)? Hur anpassar du dig efter ditt syfte och efter förutsättningarna? Vad vet dina åhörare redan om ämnet? Hur anpassar du dig efter åhörarnas förkunskaper?

2. Anpassa ditt tal efter hur lång tid du har till ditt förfogande (5 minuter +/- 30 sekunder)! Hur ska du använda din tid? Är det en bra balans mellan de olika delarna i talet?

3. Samla in, sortera och värdera material som passar ditt syfte. Du ska använda två material (bild + bild, bild + text eller text + text) och minst ett av materialen måste komma från Nationella provets texthäfte.

4. Planera ditt tal och gör en disposition. I vilken ordning ska du ta upp vad? Jobba särskilt med din inledning och med din avslutning och se till att du har en tydlig röd tråd genom hela anförandet.

5. Skriv din pm. Titta på provets kopieringsunderlag hur det kan se ut.

6. Glöm inte att du gärna får använda dig av något hjälpmedel. Det kan vara att du skriver något på tavlan eller på en overhead eller PowerPoint, eller att du visar en bild.  Vad kan du visa eller göra för att förstärka ditt budskap (göra det tydligare)? Hur kan du bäst visa det?

7. Skriv talet gärna ordagrant men det kan även gå bra med stödord. Tänk på att ditt tal inte ska vara skriftspråkligt utan det ska sägas och höras! Läs högt för dig själv, för att höra hur det låter! Om du skriver ut hela talet, så lämna en bred marginal i texten, så att du får plats att skriva stödord och eventuella instruktioner till dig själv.

7. Skriv ut talet/alla stödord i sin helhet. Skriv i marginalen upp särskilt viktiga stödord (förslagsvis ett ord per stycke), skriv ut var du ska ha konstpaus och var du ska betona ett ord, tala snabbare eller långsammare, var du ska höja eller sänka volymen. Försök att skapa dynamik i ditt tal med hjälp av din röst. Bestäm dig för vilka gester du kan göra som understryker ditt tal.

8. Öva, öva, öva!!! Och ta tiden, så att den räcker till (målsättningen är 5 min, varken mer eller mindre)!

När du ska tala:

1. Stå upp!

2. Ha ögonkontakt!

3. Håll ett lagom tempo. Tala tydligt (artikulera) och med styrka i rösten!

4. Väck intresse, berätta vad du ska tala om, ha ett tydligt syfte med ditt tal och följ det. Var sympatisk, kunnig och intressant! 😉

5. Håll en tydlig röd tråd! Det ena ska leda över i det andra. Det ska kännas logiskt och lätt att följa dina tankar!

6. Använd gärna något hjälpmedel!

7. Tala enkelt! Krångla inte till det genom att använda ovanliga och svåra ord. Fokusera på det viktigaste och var noga med att du ska hålla ett tal inte läsa ett tal. Det är oerhört viktigt att det inte får låta skriftspråkligt!

8. Avsluta på ett medvetet sätt! Repetera till exempel det viktigaste, knyt an till din början eller ställ en retorisk fråga (en fråga med ett givet/självklart svar).

Resurs:

Jansson & Levander (2003) Handbok i svenska språket, s 40 (råd till talare), 47-50 (vad du ska tänka på när du ska förbereder munliga anföranden, tips: på s 48 finns ett bra exempel på en disposition).

Godkänd

För betyget Godkänd krävs att eleven

  • framträder inför en grupp och har kontakt med åhörarna;
  • uttrycker sig någorlunda klart och tydligt och presenterar ett begripligt innehåll;
  • anpassar innehållet till det givna ämnet/temat/uppgiften;
  • hanterar manus och eventuella hjälpmedel så att informationen går fram;
  • framför sin information på den tid som står till förfogande.

Väl godkänd

För betyget Väl godkänd fordras dessutom att eleven

  • framträder engagerat;
  • talar ledigt och relativt välformulerat;
  • har en klar struktur i framställningen och bemödar sig särskilt om inledning och avslutning;
  • visar sig kunnig i ämnet och presenterar ett relevant innehåll;
  • är relativt oberoende av manus och använder hjälpmedel som lyfter framställningen.

Mycket väl godkänd

För betyget Mycket väl godkänd fordras därutöver att eleven

  • visar säkerhet i sin framställning;
  • använder ett uttrycksfullt och varierat språk;
  • skapar sammanhang mellan olika led i sin information;
  • visar viss originalitet i behandlingen av ämnet;
  • använder eventuella manus och hjälpmedel på ett obesvärat och välmotiverat sätt.

OBS! Det är ett plus att hålla tiden och att utnyttja den väl!

Comments (1)

Språk och släktskap

I världen finns ca 6000 språk varav det största är kinesiskan med drygt 1 miljard modersmålstalare.

Språken brukar delas in i språkfamiljer. Svenskan och de flesta europeiska språken  ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Via Wikipedia hittade jag flera fina illustrationerna av de olika språkfamiljernas utbredning.  De kartor som försöker visa många språkfamiljer samtidigt är dock mer svårlästa.

Denna karta visar alla språkfamiljerna:

File:Human Language Families (wikicolors).png

Vill du se en större version av den kan du klicka på den här länken: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Human_Language_Families_(wikicolors).png?uselang=sv.

De bilder som bara visar de indoeuropeiska språkens utbredning är mer lättläsa:

I bilden visar de brandgula områdena länder där en majoritet av invånarna talar ett indoeuropeiskt språk som modersmål. De gula områdena visar länder som har ett indoeuropeiskt språk som officiellt språk, men endast en minoritet av befolkningen talar det.

File:IE countries.png

Det blir inte så stora områden kvar på kartan, bara några länder i Sydostasien (sino-tibetanska språk som till exempel kinesiskan) och Norra Afrika och Mellanöstern (semitisk-hamitiska språk som till exempel arabiskan). Det blir tydligt att indoeuropeiskan är den största språkfamiljen i världen.

Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och upphovsmännen/-kvinnorna har avsagt sig upphovsrätten. Bilden är alltså helt gratis och fri att använda: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:IE_countries.svg

Kartan nedan hittade jag på Wikimedia Commons. De röda områdena markerar de länder i Europa där majoriteten av befolkningen talar ett språk som inte är indoeuropeiskt.  De språk som man talar i dessa områden är istället:

File:Non-indo-european.PNG

Bilden ligger under licensen Creative Commons (by, sa) och finns att hämta här: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:IE_countries.png

Den här språkliga jämförelsen mellan några olika indoeuropeiska språk tycker jag är belysande (här kan du läsa tabellen direkt i artikeln på wikipedia):

”Exempel på den typ av likheter mellan språk som låg till grund för den indoeuropeiska upptäckten”

Det är lätt att undra hur forskare kan veta vilka språk som är släkt och inte. De olika språken lånar ju friskt ord från varandra. Forskarna har studerat flera tusen år gamla texter och jämfört dem med varandra, men visst måste det vara en svår uppgift att vetenskapligt fastställa vilka språk som ligger varandra närmast? Jag tycker att listan visar att det finns stora likheter mellan språken och eftersom det handlar om så grundläggande ord i vårt ordförråd, är det svårt att avfärda dem som lånord.

Här kan du se en illustration över hur en del forskare tror att de indoeuropeiska språken spridits från områdena kring Svarta havet och ner över Indien och upp över Europa under perioden 4000-1000 F Kr:

File:IE expansion.png

Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och ligger under licensen Creative Commons (by, sa). Det innebär att du är fri att använda den, så länge som du uppger varifrån du hämtat den (by) och att du sprider den under samma licens som den redan ligger under (du kan alltså inte lägga någon egen copyright på den när du använder den i något sammanhang). Här kan du hitta den i original: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:IE_expansion.png

Ofta illustrerar man språkfamiljer genom att göra språkträd. Här kan du se exempel på språkträd över den indoeuropeiska språkfamiljen: http://www.public.iastate.edu/~cfford/Indoeuropean%20language%20family%20tree.jpg och http://www.farsi.se/Gy_boken/derakht.GIF. Det är lite kul att den senare bilden fokuserar på de indo-iranska språken. Båda språkträden har dock glömt bort färöiskan i den nordisk-germanska grenen.

På NE kan du hitta illustrationer av till exempel det germanska språkträdet:

germanska språk.

Källa: http://www.ne.se/lang/germanska-spr%C3%A5k#http://www.ne.se/modals/view_picture.jsp?sectionId=181750||facebox

Visste du att arabiska i dag talas av nästan 400 miljoner människor i världen och att arabiskan är det tredje största språket i Sverige? På UR Play kan du se ett intressant avsnitt i serien I love språk som handlar om arabiskan: ”Arabiska – framtidens språk?” Kanske blir det inte engelska utan arabiska vi vill studera i framtiden? Vi har många lånord från arabiskan. Har du tänkt på att en del ord som börjar på ”al” är arabiska till exempel algebra och alkohol. ”Al” är nämligen en bestämd form som man lägger före ordet (jfr med svenskan där vi lägger den bestämda formen i slutet av ordet, till exempel huset). Om du är sugen på att försjunka ner i den rika arabiska litteraturen får du i programmet en del tips på författare. Även NE Skola ger tips. Läs till exempel avsnittet ”Arabisk litteratur: Efter första världskriget”. Tips: Logga in med din skollicens så att du kan läsa hela texten! (Det kan du göra även hemifrån.)

Om du blev lite nyfiken på vilket som är det näst största språket i Sverige så kan du läsa här: ”Topplista över språk i Sverige”.

Här kan du testa dina kunskaper kring olika språk och hur de är släkt med varandra: http://testmoz.com/3450/

Comments (2)

Författarpresentation

Vecka 49 och 50 ska du jobba med detta. Räkna med att du har två lektionstillfällen till ditt förfogande och att du får göra resten hemma. Vi har ju även muntliga redovisningar under den här tiden och så ska ni hinna läsa varandras texter. Detta kommer att ta de andra två lektionstillfällena i anspråk.

Tisdag vecka 51 ska din text ha skickats till Urkund (skicka mail med din text som bifogad fil till adressen:  charlotta.wasteson.og@analys.urkund.se). Du ska också ha publicerat den på bloggen Elever & lärare tipsar & diskuterar. Lägg den under kategorin 1900-talsförfattare. (Skriv dessutom ett inlägg på din egen blogg och länka till ditt författarporträtt.)

På tisdagen v 50 ska vi läsa varandras författarporträtt.

Förslag på arbetsgång:

1) Välj författare:

Välj en välkänd författare som varit verksam under 1900-talet och som intresserar dig! (Tänk på att författaren inte måste komma från västvärlden!) Känner du till författaren från början, har läst och tycker om honom eller henne så kommer du lättare igång. Skriv en kommentar till detta inlägg för att berätta vilken författare du valt! (Det är roligt om inte alla väljer samma författare.)

2. Materialsamlande:

Leta material och sålla bland det. Det finns mycket att läsa om olika författare. Men vad är intressant och vad har man nytta av att veta?

Tips: Lägg tyngdpunkten på författarens verk och varför de är intressanta än i dag. Försök att sätta in författaren och verken i ett större sammanhang (förslag: I. Var den valda genren vanlig vid den tiden? II. Var det valda ämnet vanligt vid den tiden? III. Var författaren före sin tid eller typisk för sin tid? Fler förslag?)

3. Redovisning:

Din uppgift är att skriva en personligt färgad presentation av den valda författaren:

  • Presentera honom eller henne och
  • berätta vad han eller hon är mest känd för!
  • Berätta varför han eller hon är intressant än i dag!
  • Illustrera din text med en passande bild och en bildtext som beskriver vad bilden visar och varifrån den är hämtad. (Tänk på att du måste ha rätt att få använda bilden!)
  • Måndag vecka 51 ska din text ha skickats till Urkund som en bifogad fil i ett mejl till följande adress: charlotta.wasteson.og@analys.urkund.se
  • Samma måndag ska du även ha publicerat ditt författarporträtt på bloggen Elever & lärare tipsar & diskuterar. (Lägg den under kategorin 1900-talsförfattare.) Måndag v 51 ska vi läsa varandras texter.

Sträva efter att din text ska …

  • vara lättläst och trevligt skriven!
  • vara intressant och personlig!
  • innehålla exempel och gärna något eller några korta citat ur någon känd bok!
  • vara sådan att läsaren lär sig saker som du tycker är viktiga! (Välj därför faktauppgifter med omsorg. Varje faktauppgift som du väljer att ha med, ska vara där av en anledning och allt du vet behöver så klart inte få plats i texten.)
  • glöm inte att använda dig av källhänvisningar, på samma sätt som ni gjort tidigare.

Till exempel:

I läroboken Texter och tankar. Litteraturen 1900-talet hävdar Svante Skoglund att många 1900-talsförfattare valde att förnya kulturen genom att bryta gamla föreställningar om vad man får skriva om och hur man får skriva om det. Ett extremt exempel på detta är Tristan Tzara (1896-1963), som skrev dikter som inte alls såg ut som dikter brukade (läs gärna exemplet på sidan 20 i Skoglunds bok) och som skapade det dadaistiska manifestet 1918. Tzara gav dessutom tips till dem som ville pröva diktandets konst:

”För att göra en dadaistisk dikt
Ta en tidning.
Ta en sax.
Välj ut en artikel som är lika lång som Ni har tänkt Er dikten.
Klipp ut artikeln.
Klipp därefter ut orden i artikeln, ett efter ett, och lägg dem i en påse.
Skaka påsen kraftigt.
Ta sedan ut bitarna i tur och ordning.
Skriv av dem noga.
Dikten kommer att likna Er.

Och så står Ni där som författare, oändligt origninell och med en sensibilitet som är charmerande om än bortom gemene mans förståelse.” (Skoglund 1998, 47).

Blir du sugen på att pröva? Jag tycker att hans text är tänkvärd. Har inte även du någon gång stått framför ett kluddigt konstverk eller läst en helt obegriplig dikt, och tänkt att det där hade ju till och med en chimpans kunnat prestera?! Tänk om konstverket eller dikten inte har någon djupare innebörd, utan det bara blev som det blev och nu är det upp till betraktaren eller läsaren att skapa en mening …

Tips: Unvik att ha en disposition som kronologiskt följer författarens liv (föräldrarna, barndomen, ungdomsåren, osv.), för om du har det riskerar du att lägga för stor vikt vid författarens liv och för lite på hans eller hennes verk.

Textlängd: ca 400-800 ord.

Lycka till!

Comments (19)

« Previous entries Nästa sida »

Hoppa till verktygsfältet