Muntliga prov (NP) vecka 49 och 50

Vecka 48 ska du lämna in ditt PM för det nationella provets muntliga del.

Vecka 49 och 50 ska ni hålla era muntliga prov i det nationella provet. Ni kommer att vara indelade i grupper, så alla kommer inte att lyssna på allas muntliga prov. Instruktionen för provet har delats ut i form av kopior från Skolverkets kopieringsunderlag (tips: kopiera någon klasskamrats material om du blivit av med din kopia).

Grupp 1  Julia, Lisa, Hedda, Emmy, Agnes och Louise, Diana, Petra och Kajsa håller sitt på måndagen v 49 (om inte alla i gruppen hinner eller kan redovisa på måndagen, så kan jag även på tisdagen före lektionen, förslagsvis någon gång efter kl 9.20).

Grupp 2  Kim, Emma, John-Henry, Harald, Henrik, Elias, Robin  och Johannes håller sitt på tisdagen v 49.

Grupp 3  Amy, Ulrika, August, Gabriel, Filip, Oskar, Yousef , Victor och Oliver håller sitt på måndagen v 50.

Om vi inte hunnit alla eller någon varit sjuk så kan jag även före lektionen tisd v 50.

När du och eleverna i din grupp inte håller era muntliga prov ska ni skriva författarporträtt. Uppgiften ligger här: http://wastes.skolbloggen.se/2010/11/22/larobokstext-om-1900-talsforfattare/

Comments off

Vecka 48: Språksociologi och dialekter

Vi utgår från boken Handbok i svenska språket.

Vi ska ha tre grupper (8-9 elever per grupp). Grupperna är:

1) Julia, Lisa, Hedda, Emmy, Agnes och Louise, Diana, Petra och ev Kajsa.

2) Kim, Emma, John-Henry, Harald, Henrik, Elias, Robin  och Johannes.

3) Amy, Ulrika, August, Gabriel, Filip, Oskar, Yousef , Victor och Oliver.

Inom gruppen så delar ni upp arbetet mellan er så att alla områden finns representerade inom gruppen. Måndagen ägnas åt att ni läser era avsnitt och förbereder vad ni ska säga och vilken övning ni ska göra med gruppen.

Dessa avsnitt ska ni dela upp mellan er:

Kap 40 Dialekter (2 pers)
Redovisningstid: 15 minuter för att berätta, visa (till exempel visa karta och lyssna till något ex) och göra en kort övning eller diskussionsuppgift.

– dialekter och riksspråk
– svenska dialektområden

Kap 41 Språkklyftor (3-4 pers)
Redovisningstid: 20-25 min för att berätta och göra en kort övning eller diskussionsuppgift.

– privat och offentligt språk
– gruppspråk, fackspråk, myndighetsspråk
– tvåspråkighet
– könsskillnader
– begränsad och utvecklad kod
– Labovs tes

Kap 42 Språk, djur och människa (2-3 pers)
Redovisningstid: 20-25 min för att berätta och göra en kort övning/diskussionsuppgift.

– jfr människor och djur
– den universella grammatiken
– språk och tanke

På tisdagen redovisar ni för varandra inom gruppen. Jag hittar salar som ni kan vara i (så att grupperna inte stör varandra) och kommer att smyga in och ut ur de olika klassrummen för att försöka följa med ”lite här och lite där”.

Efter redovisningen vill jag att ni skriver ett kommentar till detta inlägg och berättar hur det gått:
– Vad var intressant i materialet?
– Lärde ni er något nytt?
– Diskuterade ni någon engagerande fråga?
– Var det något som ni skulle vilja veta mer om?
– Hur fungerade det att redovisa på det här sättet?

Comments off

Sista förberedelser inför onsdagen

Förslag på vad du kan göra:

  • Läs dina kurskamraters reflektioner kring texterna och bilderna i provhäftet. Ge respons på några av dem.
  • Läs igenom den respons som du själv fått på din text.
  • Titta igenom Nationella provets texthäfte och kopieringsunderlaget och fundera över det som står där. (Om du vill läsa bedömningsmatrisen för det skriftliga provet kan du även titta här:  http://cwaste.skolbloggen.se/svenska/bedomning/bedomning-av-skriftliga-uppgifter/.)
  • Gör testet för att se om du har full koll på Testmoz: http://testmoz.com/1790.
  • Titta igenom dina tidigare uppgifter och den respons som du fått på dem! Kan du se några generella mönster? Vilka är dina starka sidor? Försök att ta fasta på dem (utnyttja dem) vid provtillfället. Finns det något som du brukar missa eller få kritik för?
  • Vet du hur datorns språkkontroll fungerar? Denna kan du ha viss användning av vid provet.
  • Vid provtillfället ska du ha med dig ditt texthäfte, men inga andra hjälpmedel. Däremot får du gärna ha med dig något att dricka och äta. Matsalen har förlängd öppettid och stänger 13.20.

Det ska bli spännande att läsa era texter: ni är kloka och har många strängar på era lyror. Läs instruktionerna noga så att ni inte missar något led i dem! Var noga med den röda tråden och detaljgranska era texter innan ni lämnar in dem, så att de inte innehåller slarvfel.

Lycka till!

Comments off

Att skriva det nationella provet i svenska på dator

Datorer har en tendens att krångla.

Du kan själv göra en del för att minska risken att förlora arbete.

🙂     Spara filen du tänker arbeta i direkt innan du ens börjar skriva, ge filen ett vettigt namn.

🙂   Spara den på enhet H: (dit brukar Mina dokument peka men kontrollera för säkerhets skull att den hamnar på H:)

🙂   Spara hela tiden medan du arbetar. Bra tillfällen att spara är då man stannar upp i skrivandet för att tänka lite eller innan man börjar läsa igenom det man skrivit.

🙂    Om du skriver på bärbar dator. Tänk på att batteriet är begränsat, all onödig programkörning bör undvikas för att spara på batteriet, du kommer att skriva under många timmar.

🙂    Om datorn krånglar. Ta det lugnt, starta eventuellt om och kolla snabbt vad som gått förlorat och fortsätt att arbeta utifrån det du har kvar. På så vis förlorar du minst tid.

🙂    Då du ska skicka in ditt arbete med e-post passa på att samtidigt skicka en mail-kopia till dig själv. Då får både läraren och du samma mail vilket ger dig möjligheten att kolla att ditt arbete verkligen följde med mailet. Bifoga din text i form av en fil. Välj ett format (helst .doc) som din lärare lätt kan öppna och läsa.

Comments (2)

Presentera och reflektera kring texter och bilder i provhäftet

Detta är en lite mindre uppgift som tränar och förbereder er för den skriftliga delen i det nationella provet.

  1. Läs texterna och titta på bilderna i häftet till det nationella provet.
  2. Välj ut ett eller två material som intresserar dig.
  3. Presentera materialen (vad är det för typ av bild/text, vem har gjort den etc, vad föreställer den, etc).
  4. Analysera det/reflektera kring det som du valt ut (varför har du valt det, hur kopplar du det till temat. etc).

Tänk särskilt på följande:

  • hur du skriver din inledning och din avslutning  och
  • att texten ska hålla ihop, dvs att det ska finnas en tydlig röd tråd.
  • att göra en korrekt och smidigt källhänvisning INNE I din text (inte bara i en avslutande litteraturförteckning).
  • att noga skilja mellan det som du refererar (med hjälp av referatmarkörer) och det som är dina egna iakttagelser och tankar.
  • att din text ska vara självbärande, dvs. dina läsare ska kunna läsa och förstå vad du skriver även om de aldrig tittat i provhäftet. Idealet är om du kan använda dig av materialet men göra något eget av det. Tänk att du ska skriva en egen text och använda dig av materialet i provhäftet för att till exempel styrka din tes/dina åsikter/ge exempel på det som du skriver om.
  • Försök att ge den stora bilden/helheten/att generalisera, men försök också att ge konkreta exempel.
  • Det tillför din text mycket om du vågar vara personlig, men försök att även se bortom dig själv och dina egna personliga erfarenheter.

Ni ska skriva era texter (på lektionstid och hemma vecka 45) och sedan publicera dem på bloggen Elever & lärare tipsar & diskuterar. Lägg dem under kategorin Tema: språk. På måndagen vecka 46 läser ni varandras inlägg och kommenterar dem både vad gäller innehåll och form (detta jobbar vi med på lektionstid och hemma vecka 46, dvs samma vecka som provet som är på onsd 17/11). Gå även in på din egen blogg och lägg en länk till ditt inlägg och lägg länkar till dina längre kommentarer (2 st längre? och 3 st kortare?) på klasskamraternas inlägg (så att du fyller på din ”portfolio”).

Comments (9)

Checklista

Har du dålig koll på om du gjort alla uppgifter? Här får du en checklista som du kan kopiera och klistra in på din blogg. Kryssa för varje gång du är färdig med en uppgift!

Förra terminen:

  1. Skrivit instruktion och publicerat den på bloggen ”Elever & lärare tipsar & diskuterar” och på vår wiki.
  2. Hållit muntlig instruktion för klassen med hjälp av dator och projektor.
  3. Skrivit referat.
  4. Skrivit tre läsloggar.
  5. Gett respons på klasskamraters läsloggar.
  6. Hållit muntligt föredrag i grupp om en epok och några av dess mest kända författare.
  7. Lyssnat på kurskamraternas föredrag och deltagit i diskussioner och övningar som de förberett.

Dessutom skrev ni en hel del kommentarer på inlägg, till exempel på inlägg om vad kännetecknar bloggar, hur man kan använda skolbloggen.se resp Wikipedia i skolarbetet, era tankar kring filmen En midsommarnattsdröm, kommentarer på inläggen om Upptäckternas och enväldets tid,  upplysningen, romantiken och realismen. Ni kommenterade också inlägget om olika berättartekniker och -knep i filmen Orlando.

Denna terminen:

  1. Skrivit dikt.
  2. Gett respons på två klasskamraters dikter.
  3. Kommenterat lärarens och klasskamraters diskussionsinlägg.
  4. Skrivit eget diskussionsinlägg.
  5. Skrivit debattartikel.
  6. Gett respons på en klasskamrats debattartikel.
  7. Hållit tal.
  8. Lyssnat på flera klasskamraters tal och gett respons på dem.
  9. Skrivit essä i grupp.
  10. Gett respons i grupp på en annan grupps essä.
  11. Skrivit en personlig presentation av något material i det Nationella provets texthäfte.
  12. Gjort det nationella provet (den muntliga och den skriftliga delen).
  13. Deltagit i lektion om språkens släktskap och svenska språkets historia (eller tagit del av innehållet i efterhand).
  14. Skrivit ett författarporträtt.

Säg till om jag glömt något genom att skriva en kommentar till detta inlägg!

Comments off

Generell respons på debattartiklarna

Nu har jag läst följande debattartiklar efter att de redovisats via Urkund: Gabriel, Johannes, Ulrika, Emmy, Emma, Hedda, Harald, Julia, Petra, August, Lisa, Henrik,  Amy, Oliver, Kim, Louise, Filip, Agnes, Diana och Yousef. Bra jobbat!

Nu börjar jag så smått att kommentera, men det kommer att ta ett tag att gå igenom alla uppsatser. Så försök att ha tålamod. 🙂

Ni som inte är uppräknade här, bör snarast skicka era debattartiklar i form av bifogade filer till urkund med följande adress: charlotta.wasteson.og@analys.urkund.se

Lycka till!

Generell respons:

Anpassning efter mottagare och genre: De flesta av er verkar väl medvetna om era mottagare (en bred allmänhet som inte vill behöva anstränga sig för att förstå er, utan ni ska istället anstränga er för att göra er förstådda) och ni har anpassat er efter att texten ska fungera som en debattartikel eller insändare i en vanlig dagstidning (tydlig tes, tydliga argument, tydlig och intresseväckande inledning och tydligt slut där ni återknyter till inledningen slår fast er tes).

Rubrik: Jag tycker generellt att ni har skrivit bra rubriker som tydligt signalerar ert budskap och därmed väcker intresse.

Tes: Jag tycker generellt att ni har tydliga teser. Ni som valt att skriva denna redan i er rubrik har ofta sedan en fördel genom hela texten (tesen och er argumentation blir tydligare och bättre), särskilt om ni även avslutar med att upprepa tesen.

Argumentation: De flesta av er har valt tre argument och ett motargument och detta har fungerat väldigt bra. Några av er skulle behöva strama upp er argumentation ytterligare genom att mer renodla argumenten. Ta ett argument i taget.

Struktur: Er struktur påverkar hur stark er argumentation blir. Är strukturen klar och tydlig, blir också era argument tydligare. Tänk på att ha en intresseväckande inledning som förklarar varför ämnet är viktigt och klargör din tes. Ta sedan upp argument för och emot din tes. Ta en sak i taget, så att dina argument framträder tydligt. Ta bara upp sådant som är direkt kopplat till din tes (för eller emot den, men ta inte upp helt andra saker). Använd er gärna av formuleringar i stil med ”Jag anser att”, ”Mitt första argument för detta är”, Mitt andra argument för detta är”, ”Mitt tredje och starkaste argument för detta är” och ”Avslutningsvis” och sluta gärna texten eller talet med att skriva eller säga er tes ännu en gång ”Alltså: gör så här, tänk så här, tyck så här, sluta med det här” … Det gör er struktur tydligare och visar hur de olika delarna hänger ihop. Håller ni er strikt till er tes (för eller emot den plus en inledning som sätter in den i sitt sammanhang och en avslutning som avrundar och slår fast er tes), så får ni inga problem med den röda tråden. Tänk på att nytt stycke antingen markeras med blankrad eller ny rad och indrag. Allt som hör ihop ska stå ihop. När ni börjar med något nytt markerar ni detta med att börja ett nytt stycke. Nytt stycke börjar därför aldrig med formuleringar i stil med ”Ett exempel på detta är” (detta syftar på något i det förra stycket och hör alltså ihop med det förra stycket).

Stilmedel: Många av er använder er skickligt av direkt tilltal till läsaren (läsaren blir ”du” eller ”vi” i förhållande till skribenten) och retoriska frågor (frågor med självklara svar i stil med ”Är det då rätt att…?). Detta tycker jag funkar mycket bra! En del av er ger konkreta exempel på det som ni skriver om eller målar upp bilder så att läsaren kan se det ni beskriver framför sig. Jättefint! Upprepningar kan vara effektiva (så länge de är medvetna och inte bara brist på struktur).

Inledning och avslutning: Jag tycker generellt att ni har skrivit intresseväckande och engagerade inledningar där ni slagit fast era teser. Däremot tycker jag att en del av er slarvat något med era avslutningar. Observera att de är lika viktiga. Det är i er avslutning som ni ska samla all er kraft att övertyga era läsare. Återknyt gärna till inledningen – det är snyggt och avsluta gärna med er tes: Gör så här/Tyck så här/ Tänk så här! Det är oftast det sista som läsarna eller lyssnarna minns bäst.

Engagemang och tydlighet: Jag tycker genomgående att ni har ett tydligt engagemang för det som ni skriver om. Det är jättebra! Tydligheten behöver dock flera av er lägga mer tid på. Era argument verkar kloka och väl genomtänkta, så problemet ligger mer i bristande struktur. Jobba alltså mer målinriktat vad gäller strukturen så ordnar det sig!

Källhantering: Nästan alla av er använder minst en källa och jag vill att ni som inte gör det kompletterar. Det är jätteviktig att ni tränar er i att använda källor och att ni klarar att göra fullständiga källhänvisningar! De av er som använt källor tycker jag har lyckats med att utnyttja källorna på ett sätt som stärker era argument och er tes. Bra jobbat!

Språk och stil: Jag tycker att ert språk generellt fungerar mycket bra. En del av er gör en del satsradningar. Ni sätter alltså komma mellan fullständiga satser i stil med: ”Jag anser att betyg bör avskaffas, betyg stressar elever och gör dem mindre intresserade av sitt lärande, än av vilket betyg de får.” I det här fallet bör ni antingen sätta in ett bindeord: ”Jag anser att betyg bör avskaffas, för betyg stressar elever och gör dem mindre intresserade av sitt lärande, än av vilket betyg de får.” eller sätta en punkt och stor bokstav: ”Jag anser att betyg bör avskaffas. Betyg stressar elever och gör dem mindre intresserade av sitt lärande, än av vilket betyg de får.” Om ni väljer det senare exemplet kan ni gärna lägga in ett bindeord som visar på sambandet (till exempel ”nämligen”): ”Jag anser att betyg bör avskaffas. Betyg stressar nämligen elever och gör dem mindre intresserade av sitt lärande, än av vilket betyg de får.” En del av er blandar fortfarande ihop ”de” (subjektsformen) och ”dem” (objektsformen). Om du känner dig osäker så kolla på mitt inlägg om detta här!

Comments off

Skriva essän, v 41 till v 43

När en del redovisar de argumenterande talen i smågrupper, ska andra skriva på sina essäer:

  1. Börja med att lägga in era tidigare instruktioner kring hur man arbetar med WordPress och skolbloggen.se, så att ni får testa verktyget lite.
  2. Skriv rubrik på er essä överst på er sida. (Varje grupp ska ha skapat en sida som ni länkat till från min sida ”Digitala medier” på wikispaces.) Låt rubriken i alla fall inledningsvis vara den fråga ni vill undersöka. Senare kan ni om ni vill, ändra rubriken till att bli ett svar (på er tänkta fråga).
  3. Pröva att använda era diskussionssidor! Där kan ni till exempel berätta hur ni jobbar och hur ni tänker och ställa eventuella frågor kring er text.
  4. Ni får en vecka på er att samla material, skriva disposition och skriva en kort essä (300-400 ord).
  5. När essän är färdig ska vi ha kamratresons: ni läser en annan grupps essä och ger lite förslag på förbättringar och finslipar lite på er egen text.
  6. Innan ni går på lov ska essän vara färdig.

Här kommer instruktionen för essän:

Skriv i grupp (3-4 pers) en essä kring en frågeställning som berör/anknyter till Pelle Snickars arbetsområden, föredrag och/eller seminarium! Använd honom som en av era källor i artikeln. Illustrera essän med minst en bild. Publicera essän och bilden på vår wiki.

Tips på arbetsgång:

  • Kontrollera att alla i gruppen har läst avsnittet ”Att skriva en essä” (s 151-153) i Handbok i svenska språket! (Har ni inte läst det får ni i läxa att göra det hemma.)
  • Bestäm er för en frågeställning som ni vill utreda!
  • Samla fakta och åsikter/egna erfarenheter som passar er frågeställning! Reflektera kring det material/ fakta/kunskaper ni samlat in! Ni kan gärna dela upp arbetet med att hitta material mellan er, men ni måste vara noga med att diskutera det tillsammans, så att hittar ett gemensamt svar på er fråga. (Alla måste i och för sig inte tycka likadant, men då kan det å andra sidan vara intressant att ha med dessa olika ståndpunkter i texten.) Reflekterandet kan ni alltså inte dela upp mellan er!
  • Sålla bland materialet och skriv en disposition!
  • Varje grupp öppnar vars en sida på vår wiki som ni tillsammans jobbar i. Ni kan lägga den under rubriken ”Digitala medier” (på denna sida står också uppgiften i detalj).
  • Skriv essän baserad på både A) fakta och kunskaper och B) personliga tankar och resonemang kring dessa fakta och kunskaper!
  • Illustrera artikeln med en eller två bilder till exempel på Pelle Snickars tagen vid hans besök på skolan (och eventuellt elever eller lärare från skolan) eller andra bilder som kan kopplas till essäns frågeställning. Var noga att kontrollera att du får använda bilden och vilka regler som gäller när du använder den. Om du inte har egna bilder som du vill använda kan du få lite tips på fotodelningssidor här:  http://cwaste.skolbloggen.se/svenska/bild-och-film/hur-d-hanterar-bilder/.

Lycka till!

Comments off

Redovisningarna av talen, vecka 41 och 42

Några av er önskade tips på hur skrivna tal kan se ut. Nu har jag hittat en jättefin sida med flera utmärkta exempel: Kända tal. Läs, njut och inspireras!

Hur talet ska gå till:

  • Jag vill ha in ert tal skrivet med fullständiga meningar, såsom ni skulle ha läst upp det om ni hållit talet i radio. Tänk på att meningen inte är att ni ska memorera talet exakt, utan utgå från ert skriva tal och skriv sedan stödord eller en mindmap som ni talar utifrån. (Anledningen till varför jag vill att ni ska skriva upp talet ordagrant är att det är ett slags garanti på att ni tänkt igenom det ordentligt, d.v.s. att ni är väl förberedda.)
  • Skriv in i ert manus var ni tänker göra paus, höja eller sänka rösten, göra särskilda gester, använda hjälpmedel eller rekvisita! (Känn er inte tvungna att följa detta helt slaviskt  heller. Huvudsaken är att ni tänkt igenom det, så att ni blir medvetna talare!)
  • Jag vill också ha in era stödord/nyckelord som ni tänker tala utifrån. Dessa kan till exempel stå i marginalen på ert manus. Om ni trivs bättre med att göra en mindmap (istället för att ha stödord bredvid manuset) vill jag ha in den.
  • När du ska hålla talet vill jag att du börjar med att berätta var vi är och vilka talet hålls för. Du får gärna tänka dig att vi är dina mottagare och att talet sker på lektionstid. Men du kan också tänka dig att du håller föredraget för föräldrar på ett föräldramöte en torsdagskväll.
  • Håll talet.
  • Vi pratar om syftet med talet. Var det tydligt eller behöver vi som åhörare få det förklarat för oss? Vad talar för att syftet uppnås?
  • Vad tyckte ni fungerade bra? Använde sig talaren av några retoriska knep? Vad gjorde talaren för att verka sympatisk, kunnig, klok och engagerad? Vi talar om såväl innehåll som form.

Lycka till!

Comments off

Gruppindelning när vi nu jobbar med essäerna

Varje grupp ska skriva en essä som handlar om en frågeställning som anknyter till Pelle Snickars föredrag och vad vi kan lära av digitala medier. Ni ska skriva essän på vår wiki och vi går på måndag igenom hur man gör.

Här kommer min gruppindelning:

Hedda, Emmy, Julia och Louise

Agnes, Diana och Lisa

Petra, Kajsa, Emma och John-Henry

Gabriel, Filip, Victor och Yousef

Johannes, Edgar, Henrik och Harald

Ulrika, Amy, August och Oskar

Kim, Oliver, Robin och Elias

Vid eventuella glädjeyttringar eller klagomål, kan ni vända er direkt till mig via min e-post!

Jag vill passa på att tacka för era fina redigeringar i wikipediaartikeln om Pelle Snickars. Era bidrag bidrog verkligen till att förbättra artikeln!

Läxa till måndag är:

  1. att några av er som gillar att fotografera tar med er kameror som ni kan tänka er att fotografera med i samband med att Pelle Snickars är här och håller sitt föredrag.
  2. att varje grupp har läst på lite om Pelle Snickars och hans forskning och att ni har funderat över vilka frågor ni vill ställa när Snickars är här och vilken frågeställning ni har för er essä (vad är det som ni vill ta reda på/undersöka?).
  3. bestämma inom gruppen vilka av er som kan och vill gå på seminariet (16.00-17.00) och anmäla er till detta (till mig eller till Eva Cederberg).

Lycka till!

Comments (4)

« Föregående sida« Previous entries Next entries »Nästa sida »

Hoppa till verktygsfältet